Fredag igen…

Inget ont i det antar jag att du (också) tycker trots att just denna fredag blev som en slags ”fredagen den 13:de” enär min smått ålderstigna gräsklippare tappade livslusten och tackade för sig…
Eftersom lusten att i dag rusa iväg och investera i en ny är obefintlig så finner jag frid i tanken ”Försynen såg till att jag slapp göra det jobbet i dag” och har i stället kunnat uppdatera mina ”intellektuella sidor” – dvs suttit framför datorn…

Där läste jag (här) dessa rader:
Fram till internets uppkomst kunde det knappast bli mer än ett småskaligt hantverk. Men nu har det blivit industri. Det är inte bara det att professorernas föreställningar hamnar på YouTube där de kan avnjutas gratis av vem som helst.
Dessutom har det uppstått företag som förpackar och säljer föreläsningar, till exempel Casa do Saber (Kunskapens hus) som på sin hemsida förklarar att ”verksamheten bildades år 2004 när en grupp vänner samlats hemma runt en filosofiprofessor och några flaskor vin”.

Om du läser sista meningen där och sedan vad Patrik Engellau också skriver:
Det finns ingen lag i Brasilien som tvingar ens de statliga universiteten att lyckliggöra omvärlden med sina rika kunskaper. Ändå är de lika överlägsna Sverige på det här området som om det gällt fotboll.

Så kanske dina funderingar, som mina, hamnar i:
”Någon filosofiprofessor finns mig veterligen inte i Vingåker som därmed skulle kunna samla en grupp vänner – som förmodligen är lika välutbildade som professorn – som skulle kunna fundera fram något nytt som skulle göra att Vingåker betecknas som födelseplatsen för ett rejält framgångsrikt företag”.

Och så vill jag berätta att detta verkligen har inspirerat mig att försöka vara den som klarar av det. Så jag satte i bums i gång – genom att inhandla ett (som jag tror) lämpligt antal vinflaskor.
Nu återstår bara att locka hit en professor av något slag och hans välutbildade vänner…

Du, sa  Clemens, vilket väl är lika osannolikt att tänka sig som att Vingåkers fotbollsklubb på sin hemmaplan skulle spöa Brasilien…

PS – unna dig själv glädjen att även läsa kommentarerna till den artikel jag länkar till ovan.

Kvällsfunderingar…

Läsvärda saker…

Sveriges roligaste person heter Jens Ganman:
– en satirens mästare – som mer än något annat jag just kan komma på – gör att jag får känslan ”Det är härligt att leva”.
Varför inte läsa hans senaste inlägg på Facebook – här…
(läs gärna kommentarerna)
Ganman har en egen mycket läsvärd blogg – kan du se – här.

En annan skribent jag uppskattar starkt är Patrik Engellau som driver ”Det Goda Samhället”. En klok person med kloka ”funderingar”. Här kan du läsa hans senaste…

Du har väl läst om den förskräcklige SD-politikern som örfilat en oskyldig ung svensk i en krogkö och sedan blivit dömd för ringa misshandel och därför rejält hudflängts i de stora tidningarna?

Något så jävligt skulle aldrig en Socialdemokrat ägna sig åt – men del annat ”kul” har de i alla fall haft för sig

Förtroendet minskar…

Låt mig säga det direkt så har vi det avklarat – mitt förtroende för politiker är starkt i avtagande. De har helt enkelt för grunda kunskaper för att ha det stora ansvaret att bestämma över våra liv som svenskar.

Vill jag påstå – inte minst efter att ha läst vad Rebecca Weidmo Uvell skriver i sitt inlägg  om Naturskyddsföreningen. En lobbyorganisation som lurat skjortan av – inte minst – kommunpolitiker/byråkrater. Hur det är med den saken i Vingåker vet jag inte – men ska försöka ta reda på det…
Katrineholm då? Läs här…

Vingåker? Vad sägs om detta? Eller detta.
Tvärlurade okunniga byråkrater…

(Aj f-n, man måste tydligen vara prenumerant på Kuriren för att kunna öppna de här länkarna – nåväl Vingåker har i alla fall låtit ”plastsanera” förskolorna enligt intervju med förskolechefen Lars-Åke Mård)

Ämnet det handlar om är ”giftfria leksaker på dagis och i skolor”…

”En massa skattemiljoner läggs på helt onödig ”plastsanering” i landets kommuner. Tyvärr en hel del borgerligt styrda. Man hade ju hoppats att åtminstone folk som är borgerliga hade sin bullshit-detektor på men de har svalt detta med hull och hår. För att det numera är ett regeringsuppdrag, såklart.
Stämplas lobbyism med denna logga är det lätt att ryckas med och de okritiska glasögonen faller av.
(min fetmarkering)

Så nu rullar skattebetalarnas pengar iväg på något helt onödigt istället för att läggas på vård, skola och omsorg. Ni kanske känner att ”plastsanera” förskolor och skolor ingår i det men det är som sagt helt onödiga pengar att lägga efter det inte finns några farligheter i dammet, långt ifrån.
Och ska du bli sjuk av att suga på leksaker som är mycket hårt reglerade med mycket strikta gränsvärden, där ftalater är förbjudna sedan 1999, ska du i princip äta leksaken.

Det finns inga belägg för att dagis och skolor är farliga för barn. Alls.”

Ju mer jag läser av Ann Heberleins bok ”Den banala godheten” desto mer förvånad blir jag över att Sverige har den unika förmågan att producera så många ”fantasilösa byråkrater” – som Heberlein använder som beskrivning – som anledning till landets många ”problem”.

Lite blandat…

Läser en intressant rubrik i Expressen som frågar: ”Varför ställs inte regeringen till svars?”
”Politik är ett förbryllande spel. Under de senaste årtiondena har den ekonomiska politiken tagit mer och mer plats – men det är budgeten som står i centrum för intresset. Allt handlar om vad som ska göras i framtiden – intresset för vad som faktiskt blev gjort är ganska förstrött.
Det borde vara dags att ändra på detta. Riksdagen ska granska regeringen och ställa den till svars. Det är en grundbult i det parlamentariska systemet. Den slappa hanteringen av årsredovisningen är ett besvärande symtom på hur dåligt folkstyret fungerar”,
skriver Gunnar Wetterberg i sin krönika.

Kom jag att tänka under lunchen och funderade lite över om frågan skulle kunna överföras till kommunen Vingåker. Alltså frågan: Varför ställs inte kommunfullmäktige till svars?

Kommer ingen vart i mina funderingar.
För – vem skulle ställa frågan? Och om vad?
Nja, det går nog inte…

Allas lika värde?
De orden har du säkerligen mött hur många gånger som helst de senaste åren. Inte så ofta från mig i alla fall – för jag delar inte den åsikten.
Det finns fler än jag som funderar över de orden. Som Rebecca Weidmo Uvell  – som på sin hemsida skriver:

”Dessa tre ord har blivit något som allt från politiker och tyckare till myndigheter slänger sig med. Allas lika värde. Detta ska stå i de värdegrunder snart varenda kotte har och ska skriva under på.

Det har också blivit en form av ”stänga debatten-argument” som folk i tid och otid halar fram ur ryggsäcken när de inte vet hur de ska argumentera.

”Är du inte för allas lika värde?”

Det är som skosula på en glödande fimp, är det tänkt. Trampa till lite och sådärja, så är den här diskussionen stängd. För det är en fråga men är egentligen ett påstående. Du ÄR inte för allas lika värde, eller hur?”

Intressant vad Uvell skriver och för egen del skulle jag gärna vilja få veta vad t ex Marie Hillblom, chefredaktören på Kuriren, skulle anföra för åsikter om den texten. Hillblom som gärna sprider just dessa tre ord kring sig i sina egna texter.

I debatten har ”alla lika värde” däremot blivit en form av moralklubba som används i tid och otid av människor som inte har några argument utan därför i ett slag omvandlar en debatt om valfritt ämne till en debatt om debattörens egen moral och värdering. Ett otyg.
Skriver Rebecca Weidmo Uvell – och som jag håller med om…

Lite nattpladder

00.52 – Syndarna vaknar inte bara sent – De/han går och lägger sig sent också. Som du ser av tidsangivelsen i början av texten…
Och senare lär det nog bli för jag har fastnat i boken med den intressanta titeln ”Omgiven av idioter”. Oerhört underhållande men som också får mig att rynka lite på pannan. Det senare beror på konstaterandet att författaren så tydligt smiskar mig rejält genom tydligt påvisa att bland (alla mina) goda egenskaper finns andra – som av omgivningen kan uppfattas som – väldigt irriterande. Kanske rent av – påfrestande.

Hur som haver – en bok jag tycker att alla mina medmänniskor borde läsa. Dels för att de bättre skulle förstå sig på mig som person – vilket vore en välgärning för  mig – men också för att få ta del av en beskrivning av sin egna personlighet.

Detta om detta och jag övergår till ämnet – Stålmormor.
Madame och jag bestämde i söndags att måndagen skulle användas till yttre skötsel av mitt hus. Rensa hängrännor och ta bort mossa från takpannorna och lite annat behövligt.

Eftersom jag blev sittandes uppe långt efter att söndagskvällen övergått till måndag tänkte jag unna mig en rejäl sovmorgon.
Till 08.30 så där.
Morsning, långt innan tuppen vaknat – kändes det som – ringde mobilen och M var färdig för ”action”. Hon hade just inmundigat sin frukost sittandes nu i morgonrocken efter den dusch hon unnat sig efter att ha gjort sitt sedvanliga måndags-morgon-besök på – gymmet. Med start 06.30…

Man kan – om man har min läggning – se på händelser i livet på två sätt. Händelserna kan bedömas som antingen bra, eller mindre bra…
Jag sitter fortfarande och funderar på hur jag ska värdera att – när jag böjde mig ner för att knyta skorna inför Ms ankomst drabbades av mitt livs första ryggskott.
Det positiva med det insåg jag genast – det blir inget kutande upp och ner på någon stege idag.
Sådant uppskattar lata personer som jag.
Det mindre goda var att ryggskott inte tillhör det roligaste i livet att drabbas av.

Så över till det jag mest vill berätta om – om Stålmormor – som kilade upp och ner på/från taket som en ung tös, dess emellan släpandes på den tunga stegen som behövde flyttas för att komma åt att kunna rensa hängrännorna – och skuttade runt på taket som en bergsget i Alperna.
Allt medan jag stod nedanför, stirrande och kvirrande och tittade på. Du, sådana gånger vill man gärna undgå grannarnas blickar.

M är mormor till två vuxna grabbar och tre förtjusande flickor (10-13 år) som är hennes (lite extra tror jag) små ögonstenar.

Min (lilla extra) ögonsten här i Vingåker har ett förnamn som börjar på M…

PS – En av de många kloka bloggpersonligheter jag läser varje dag är ulsanblogg – där en klok kvinna så ofta förundrar och underhåller mig (och förstås många andra) med sina kloka inlägg.
Jag brukar enstaka gånger ge henne positiva kommentarer till vad hon skriver.

I dag fick jag själv dessa uppmuntrande rader från ”ulsan”:
”Läste idag din kärleksförklaring till Madame! Hon är nog som du skriver en riktig stålmormor. Själv vågar jag mig inte upp på en stege. Höjdrädslan och svindeln blir större och större för varje dag. Men det finns en mängd andra saker som jag är bra på! Sköt om ditt ryggskott och hälsa till Madame!”

Efter en dag – innehållande en ryggskottsbilresa, till bokat tandläkarbesök i Västerås, och där erforderlig regnpromenad utan paraply för att nå mottagningen – sitter jag nu här – varm om hjärtat – och tänker ”Livet kunde f-n i mig vara värre”.
Kram på dig Ulla Sandberg…

Politik som musik…

Varma kvällar innebär gärna att vännen Clemens dyker upp, vad jag förstår av huvudsakligen två skäl – få njuta av ett glas vin på min veranda kombinerat med en stunds utbyte av våra nyfunna funderingar. Som gärna får innehålla ironiska sidohopp där vi försöker överglänsa varandra…

Du, sa Clemens, är det inte lite trist med dessa självpåtagna ansvarsfulla PK-personer – som med sina välmenande råd vill oss väl – glöm inte att ha cykelhjälm på dig och du borstar väl tänderna två gånger om dagen?

Jo, de är lite påfrestande trista, medgav jag villigt och lade till:
Och som jag ser det, direkt dumt för ett politiskt parti i Vingåker att försöka framstå som något slags moralisk förebild. Direkt livsfarligt om den egenskapen dessutom paras med en total brist på humor?
Väljarna går inte längre på sånt skit utan är allt bättre välinformerade och kan lättare bilda sig en uppfattning om läget och av den anledningen se genom alla löftesfloskler.

Vi enades om att vi saknar ett lokalt parti som vågar vara – annorlunda. Erbjuda något mer spännande en samma lösningar som övriga partier på skolan, miljön, äldreomsorgen osv. Ett parti som kraftfullt vågar titta väljarna rakt i ögonen att vi inte alls delar alla de andra partiernas – värdegrund – Alla flosklers lika värde. Vi tycker nämligen så här!

Politiker – som tror att väljarna vinns med stöd av ord som – närodlat, miljövänligt och liknande trista modeord  behöver kraftigt uppdatera sin syn på väljarna, enades vi om.

Men jämför orden Livskvalitet som VtL har som ledord med Livsglädje sa Clemens. Politik består att att kunna locka fram positiva framtidstankar i form av bilder i människors huvuden.
Och antydde att ordet Livskvalitet säkerligen skapade fram en fin bild hos människor av ”präktiga kvinnor som i fotriktiga skor, bakar nyttiga limpor grundat på surdeg – medan Livsglädje mera lockar fram att (samma) kvinnor dansar förföriskt barfota i bastkjol på en solbelyst sandstrand”
Det finns säkert plats för båda tänkesätten,
sa Clemens.

Vad säger du om den här liknelsen, frågade jag och vi satte oss vid min dator och jag klickade mig in på Youtube och lät detta exempel ljuda ut ur datorns magnifika högtalare.

Clemens lyssnade. Jag såg att han blev allt mer motvilligt men han höll ut och sa efter inslaget slut:
Jaha – och?

Jo, jämför nu det du just genomlidit med vad den här ensamma unga damen Julia Lange erbjuder erbjuder för känsloupplevelse i sin stillsamma video.

Clemens lyssnade med stigande intresse och så allt mer nöjd ut.
Efter videon sa han lite plirigt ”Jaha, och?” och väntade på att jag skulle förklara nå´t…

OK – det blev ungefär så här:
Jokkmokks Jokke motsvarar min uppfattning om dagens politiska läge i Vingåker – hos både politiker och väljare. Politiken erbjuder med sitt innehåll samma klass som Jokkes musik – och väljarna lyssnar så där lagom förstrött och verkar trots allt vara tillfreds med vad som erbjuds.

Titta nu igen sa jag till Clemens och spelade upp Yesterday igen.
Kolla hur enkelt och lekfullt det ser ut när hon spelar och se hur hon själv njuter av sin musik. Hur hon lätt får vårt intresse för vad hon bjuder oss.
Om du så lägger till de små inlagda gulliga filmerna av henne som barn så blir i alla fall jag känslomässigt berörd.
OCH – det är så jag dagdrömmer om att ett nytt politiskt parti ska uppstå från just ingenstans och så förför mig med en politik som av mig uppfattas som ljuv musik ”som synes vara enkelt och lekfullt framtagen och bjuds till mig av en sympatisk politiker som tydligt visar att han njuter av sin politik och kan skapa samma lättsamma känslomässiga upplevelse som de små filmerna i Julia Langes video”.

Jo, Clemens förstod mina tankegångar men hade egna invändningar till jämförelsen.
1 – För det första – för att skillnaden i ljudkvalitet ska bli tydligt måste man som du ha en mycket bra högtalare i datorn.
2 – Eftersom både du och jag har spelat klassisk gitarr så kan vi också njuta av hennes skickliga gitarrspel. Vi har kunskapen att se hennes skicklighet – vilket förstärker vår positiva upplevelse.

Vi kom att prata en stund till om musik kontra politik. Och tanken förespeglade oss att när man förstår hur skickliga musikerna är så förstärker det upplevelsen.

Hur är det då med politikerna och väljarna?

Har vi skickliga politiker som kan förföra oss med sin politik. Och hur är det med väljarna då – och deras kunskaper för att förstå den politik som erbjuds oss?
Tittar de hellre på Let´s Dance än tar del av sådant – här?

Vad vi svarade på det får du inte veta.
Men du får gärna fundera på frågorna själv…

Och varför inte läsa detta förslag som har rubriken:
”Inför utbildningsplikt för politikerna”.
Och som bl a innehåller:
Det är snart dags för valrörelse och den kommer att bli alldeles outhärdlig om inget drastiskt görs. Alla som såg den senaste partiledardebatten i SVT förstår vad jag menar: ett hån mot normalt bildade och begåvade medborgare.

Om du undrar – Clemens och jag håller med om detta.

Fredagsmos

Varför inte? Sannolikt bättre än det jag först tänkte använda som rubrik- fredagsmys. För – så här innan jag börjat skriva – så värst mycket mys förväntar jag mig inte att åstadkomma – men kanske lite annat…

Den 21 maj berättade jag att jag beställt en bok som heter ”Omgiven av idioter”. Den lär komma i början av nästa vecka och ser fram emot att få ta del av innehållet – inte minst efter vad jag läst på senare tid. Mänskligt beteende som – förvånar – kanske jag ska skriva i stället för – idiotiskt? Välj själv du…

Alltså – jag kan bli sittandes i funderingar kring vissa människor.
Ta  till exempel de många som lägger ner stor del av sin tid på att verka inom nykterhetsrörelser. Alkohol är ett fördärv och orsak till mycket elände – är ett av deras argument för att påverka politiker att (rent av) förbjuda försäljning av alkohol.
Så poppar den lilla funderingen upp ”Undrar hur man som nykterhetsivrare ser på livet när intag av alkohol är så accepterat att t ex varje dagstidning av betydelse har vinexperter som lyriska ordalag lovordar vinets smak och hur det förhöjer minsta måltid till nya höjder?”.

För att föra den tanken ett steg vidare till – miljön. Snacka om att leva i uppförsbacke – om man är miljöpartist (tänker jag just här) dvs en som ägnar det mesta av sin vakna tid åt att försöka rädda planeten t ex genom att vilja förbjuda alla transporter som sker med hjälp av otäcka saker som bensin och diesel.
Och för tusan – det finns värre saker än så – charterresor med flyg…

Och så ser de alla dessa förföriska bilannonser som med sina lockande ordramsor beskriver den lycka som ”körglädje” och liknande njutningsfulla upplevelser som deras bil erbjuder dig som bilköpare.
Och charterarrangörernas reklam innehåller ”dubbelt elände” dvs bilder på glada resenärer som sitter på sin veranda och tittar ut över den vackra omgivningen – med ett glas vin i handen…

Över till annat.
Läser en intervju med LRF-ordföranden Helena Jonsson, som säger att ”LRF har upptäckt att allmänhetens bild av bönder tillhör det förgångna” – och därför behöver uppdateras – och att bönderna själva har ett viktigt uppdrag i att sprida kunskap.

Där blev jag så ”upprymd” av mina egna tankar att jag måste brygga lite nytt kaffe och lugna ner tankeflödet med en av Madams goda kanelbullar. Väl medveten om att jag har har alldeles för lätt att dras med av mina första ”spontana” sådana
som gärna lätt hamnar i den Vingåkerska lokalpolitiken.

Låt mig få ändra på vad Helena Jonsson säger om ”tillhör det förgångna” genom att anföra att:
”lokalpolitikers bild av sina väljare tillhör det förgångna”
– en personlig uppfattning som huvudsakligen bygger på vad de marknadsför på sina hemsidor och Facebooksidor.
Kanske också en aning från mina kommunfullmäktige-möten
Vingåkers politiker behöver uppdateras!

Mossiga erbjudanden förs fram på ett mossigt sätt (här vill jag framhålla att det är min snälla formulering – påverkad av en viss kanelbulle) som om att de inte tagit till sig att dagens medborgare allt mer börjat förstå att de måste söka alternativa källor för att bättre kunna förstå ”Hur och varför”.
Hur utspritt detta är inom Vingåker vet jag inte – men säkerligen ökande.

Jag, och alla andra, kan numera snabbt googla fram en egen underbyggd ståndpunkt.
Allt medan dagens politiker – på alla plan – fortsätter att strö till intet förpliktigande floskler kring sig.

Idioter, mumlar han bakom mitt vänstra öra, och menar då dagens politiker. Som – milda tanke – kanske beter sig på det sätt för att de har uppfattningen att det är det enda sättet att nå fram till väljarna.
Det händer att jag har jag viss förståelse för den tanken.

Och på tal om idioter – jag själv lägger där gärna till – en del av dagens journalister – inte minst efter att ha läst vad Ann Charlott Altstadt skriver i en krönika i dagens Fokus:
Jag bevittnar fortfarande hur den demokratiskt viktiga uppdraget utförs av journalister som inte skulle kunna känna igen en kritisk fråga om den så kom och bet dem i arslet.”
Och skriver också att – genom att uppdatera sig på annat håll:
”Jag slipper bli helt vanmäktig inför deras oreflekterat mainstreampolitiska och kunskapssvaga världsbild”.

Det sista fick mina funderingar att dra sig en smula åt Vingåker till…

Altstadt igen:
Javisst gör det ont när folk har en annan åsikt, eller som det heter på vardagssvenska: har fel.
Man mår dåligt mest varje dag och vill likt John McEnroe vid varje tveksamt domslut utropa ”Why am I surroended by fools” mot den likgiltiga himlen.

Från ulsans blogg:
I Sverige är det ca 2 % av befolkningen som deltar i någon form av politiska aktiviteter under året. Dessa politiska aktiviteter kan bestå av att skriva en insändare, deltaga i ett politiskt möte, dela ut flygblad eller liknande.
De flesta av oss är inte politiskt aktiva. Vi sitter inte i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller riksdagen.
Vi nöjer oss med att gå till valurnorna vart 4:de år.
Vi litar helt oseende på att de som blir valda ska klara av att styra.
Vi bryr oss inte om vilka förutsättningar de har för detta.
Vi låter de okunniga styra över våra huvuden enbart för att själv slippa ta ansvar.

Sverige har ynkliga och okunniga politiker – skriver Lars  Öhman i Västerås.
Jag är emellanåt benägen att hålla med…

Fairtrade – City

Jag tror att du tycker rubrikens ord är fina – att du rent av påverkas till att känna positiva känslor av ordet Fairtrade.
Vem kan vara emot ”reko handel?”
Ingen i Vingåkers KF i alla fall…
Inte många övriga heller kan jag tro – jag känner i skrivande stund bara en. Som jag berättar om lite senare.

I Kuriren kunde i september 2015 läsas följande rader:

Gör Vingåker  till ett Fairtrade City.

Det föreslår VTL i en motion.
Hans Averheim i VTL har signerat motionen om att göra Vingåker till ett Fairtrade city.
VTL vill se att kommunen mer ska engagerar sig för etisk konsumtion och rättvis handel.

Och – visade det sig under 2016 – KF i Vingåker godtog motionen som klubbades igenom.
Vilket jag nu tyder att Vingåkers kommun stolt kan titulera sig som ”En av Sveriges Fairtrade-City kommuner”.

Jag vet att jag upplevde viss förvåning när jag hörde att KF sagt ja till motionens förslag – och undrade lite över vilken drivkraft som (egentligen) låg bakom både motionen som att KF svarade positivt på den.

Frågade mig själv om jag nu trodde att vi Vingåkersbor hädanefter kände att vi stolt kunde gå rakryggade kring i världen  och tänka: ”glo ni bara men här kommer en som bor i en fairtrade-kommun”.
Det trodde jag inte…

Nåväl – för att inte (som min lust pockar på) göra detta inlägg till en ”roman” får du här länkar till två ”blogg-inlägg” från en tuff kvinna som heter Rebecca Weidmo Uvell som har granskat vem/vilka som ligger bakom Fairtrade Svenska AB.
Det tror jag KF i Vingåker glömde.
Läs och se om din stolthet sedan finns kvar…

Fairtrade en del av LO

Regeringen-ger-fairtrade-bidrag-att-paverka-regeringen/

Du – kanske som jag – sedan rent av frågar dig:
”Hur fan har det här gått till?”