Lite nattpladder

00.52 – Syndarna vaknar inte bara sent – De/han går och lägger sig sent också. Som du ser av tidsangivelsen i början av texten…
Och senare lär det nog bli för jag har fastnat i boken med den intressanta titeln ”Omgiven av idioter”. Oerhört underhållande men som också får mig att rynka lite på pannan. Det senare beror på konstaterandet att författaren så tydligt smiskar mig rejält genom tydligt påvisa att bland (alla mina) goda egenskaper finns andra – som av omgivningen kan uppfattas som – väldigt irriterande. Kanske rent av – påfrestande.

Hur som haver – en bok jag tycker att alla mina medmänniskor borde läsa. Dels för att de bättre skulle förstå sig på mig som person – vilket vore en välgärning för  mig – men också för att få ta del av en beskrivning av sin egna personlighet.

Detta om detta och jag övergår till ämnet – Stålmormor.
Madame och jag bestämde i söndags att måndagen skulle användas till yttre skötsel av mitt hus. Rensa hängrännor och ta bort mossa från takpannorna och lite annat behövligt.

Eftersom jag blev sittandes uppe långt efter att söndagskvällen övergått till måndag tänkte jag unna mig en rejäl sovmorgon.
Till 08.30 så där.
Morsning, långt innan tuppen vaknat – kändes det som – ringde mobilen och M var färdig för ”action”. Hon hade just inmundigat sin frukost sittandes nu i morgonrocken efter den dusch hon unnat sig efter att ha gjort sitt sedvanliga måndags-morgon-besök på – gymmet. Med start 06.30…

Man kan – om man har min läggning – se på händelser i livet på två sätt. Händelserna kan bedömas som antingen bra, eller mindre bra…
Jag sitter fortfarande och funderar på hur jag ska värdera att – när jag böjde mig ner för att knyta skorna inför Ms ankomst drabbades av mitt livs första ryggskott.
Det positiva med det insåg jag genast – det blir inget kutande upp och ner på någon stege idag.
Sådant uppskattar lata personer som jag.
Det mindre goda var att ryggskott inte tillhör det roligaste i livet att drabbas av.

Så över till det jag mest vill berätta om – om Stålmormor – som kilade upp och ner på/från taket som en ung tös, dess emellan släpandes på den tunga stegen som behövde flyttas för att komma åt att kunna rensa hängrännorna – och skuttade runt på taket som en bergsget i Alperna.
Allt medan jag stod nedanför, stirrande och kvirrande och tittade på. Du, sådana gånger vill man gärna undgå grannarnas blickar.

M är mormor till två vuxna grabbar och tre förtjusande flickor (10-13 år) som är hennes (lite extra tror jag) små ögonstenar.

Min (lilla extra) ögonsten här i Vingåker har ett förnamn som börjar på M…

PS – En av de många kloka bloggpersonligheter jag läser varje dag är ulsanblogg – där en klok kvinna så ofta förundrar och underhåller mig (och förstås många andra) med sina kloka inlägg.
Jag brukar enstaka gånger ge henne positiva kommentarer till vad hon skriver.

I dag fick jag själv dessa uppmuntrande rader från ”ulsan”:
”Läste idag din kärleksförklaring till Madame! Hon är nog som du skriver en riktig stålmormor. Själv vågar jag mig inte upp på en stege. Höjdrädslan och svindeln blir större och större för varje dag. Men det finns en mängd andra saker som jag är bra på! Sköt om ditt ryggskott och hälsa till Madame!”

Efter en dag – innehållande en ryggskottsbilresa, till bokat tandläkarbesök i Västerås, och där erforderlig regnpromenad utan paraply för att nå mottagningen – sitter jag nu här – varm om hjärtat – och tänker ”Livet kunde f-n i mig vara värre”.
Kram på dig Ulla Sandberg…

Politik som musik…

Varma kvällar innebär gärna att vännen Clemens dyker upp, vad jag förstår av huvudsakligen två skäl – få njuta av ett glas vin på min veranda kombinerat med en stunds utbyte av våra nyfunna funderingar. Som gärna får innehålla ironiska sidohopp där vi försöker överglänsa varandra…

Du, sa Clemens, är det inte lite trist med dessa självpåtagna ansvarsfulla PK-personer – som med sina välmenande råd vill oss väl – glöm inte att ha cykelhjälm på dig och du borstar väl tänderna två gånger om dagen?

Jo, de är lite påfrestande trista, medgav jag villigt och lade till:
Och som jag ser det, direkt dumt för ett politiskt parti i Vingåker att försöka framstå som något slags moralisk förebild. Direkt livsfarligt om den egenskapen dessutom paras med en total brist på humor?
Väljarna går inte längre på sånt skit utan är allt bättre välinformerade och kan lättare bilda sig en uppfattning om läget och av den anledningen se genom alla löftesfloskler.

Vi enades om att vi saknar ett lokalt parti som vågar vara – annorlunda. Erbjuda något mer spännande en samma lösningar som övriga partier på skolan, miljön, äldreomsorgen osv. Ett parti som kraftfullt vågar titta väljarna rakt i ögonen att vi inte alls delar alla de andra partiernas – värdegrund – Alla flosklers lika värde. Vi tycker nämligen så här!

Politiker – som tror att väljarna vinns med stöd av ord som – närodlat, miljövänligt och liknande trista modeord  behöver kraftigt uppdatera sin syn på väljarna, enades vi om.

Men jämför orden Livskvalitet som VtL har som ledord med Livsglädje sa Clemens. Politik består att att kunna locka fram positiva framtidstankar i form av bilder i människors huvuden.
Och antydde att ordet Livskvalitet säkerligen skapade fram en fin bild hos människor av ”präktiga kvinnor som i fotriktiga skor, bakar nyttiga limpor grundat på surdeg – medan Livsglädje mera lockar fram att (samma) kvinnor dansar förföriskt barfota i bastkjol på en solbelyst sandstrand”
Det finns säkert plats för båda tänkesätten,
sa Clemens.

Vad säger du om den här liknelsen, frågade jag och vi satte oss vid min dator och jag klickade mig in på Youtube och lät detta exempel ljuda ut ur datorns magnifika högtalare.

Clemens lyssnade. Jag såg att han blev allt mer motvilligt men han höll ut och sa efter inslaget slut:
Jaha – och?

Jo, jämför nu det du just genomlidit med vad den här ensamma unga damen Julia Lange erbjuder erbjuder för känsloupplevelse i sin stillsamma video.

Clemens lyssnade med stigande intresse och så allt mer nöjd ut.
Efter videon sa han lite plirigt ”Jaha, och?” och väntade på att jag skulle förklara nå´t…

OK – det blev ungefär så här:
Jokkmokks Jokke motsvarar min uppfattning om dagens politiska läge i Vingåker – hos både politiker och väljare. Politiken erbjuder med sitt innehåll samma klass som Jokkes musik – och väljarna lyssnar så där lagom förstrött och verkar trots allt vara tillfreds med vad som erbjuds.

Titta nu igen sa jag till Clemens och spelade upp Yesterday igen.
Kolla hur enkelt och lekfullt det ser ut när hon spelar och se hur hon själv njuter av sin musik. Hur hon lätt får vårt intresse för vad hon bjuder oss.
Om du så lägger till de små inlagda gulliga filmerna av henne som barn så blir i alla fall jag känslomässigt berörd.
OCH – det är så jag dagdrömmer om att ett nytt politiskt parti ska uppstå från just ingenstans och så förför mig med en politik som av mig uppfattas som ljuv musik ”som synes vara enkelt och lekfullt framtagen och bjuds till mig av en sympatisk politiker som tydligt visar att han njuter av sin politik och kan skapa samma lättsamma känslomässiga upplevelse som de små filmerna i Julia Langes video”.

Jo, Clemens förstod mina tankegångar men hade egna invändningar till jämförelsen.
1 – För det första – för att skillnaden i ljudkvalitet ska bli tydligt måste man som du ha en mycket bra högtalare i datorn.
2 – Eftersom både du och jag har spelat klassisk gitarr så kan vi också njuta av hennes skickliga gitarrspel. Vi har kunskapen att se hennes skicklighet – vilket förstärker vår positiva upplevelse.

Vi kom att prata en stund till om musik kontra politik. Och tanken förespeglade oss att när man förstår hur skickliga musikerna är så förstärker det upplevelsen.

Hur är det då med politikerna och väljarna?

Har vi skickliga politiker som kan förföra oss med sin politik. Och hur är det med väljarna då – och deras kunskaper för att förstå den politik som erbjuds oss?
Tittar de hellre på Let´s Dance än tar del av sådant – här?

Vad vi svarade på det får du inte veta.
Men du får gärna fundera på frågorna själv…

Och varför inte läsa detta förslag som har rubriken:
”Inför utbildningsplikt för politikerna”.
Och som bl a innehåller:
Det är snart dags för valrörelse och den kommer att bli alldeles outhärdlig om inget drastiskt görs. Alla som såg den senaste partiledardebatten i SVT förstår vad jag menar: ett hån mot normalt bildade och begåvade medborgare.

Om du undrar – Clemens och jag håller med om detta.

Fredagsmos

Varför inte? Sannolikt bättre än det jag först tänkte använda som rubrik- fredagsmys. För – så här innan jag börjat skriva – så värst mycket mys förväntar jag mig inte att åstadkomma – men kanske lite annat…

Den 21 maj berättade jag att jag beställt en bok som heter ”Omgiven av idioter”. Den lär komma i början av nästa vecka och ser fram emot att få ta del av innehållet – inte minst efter vad jag läst på senare tid. Mänskligt beteende som – förvånar – kanske jag ska skriva i stället för – idiotiskt? Välj själv du…

Alltså – jag kan bli sittandes i funderingar kring vissa människor.
Ta  till exempel de många som lägger ner stor del av sin tid på att verka inom nykterhetsrörelser. Alkohol är ett fördärv och orsak till mycket elände – är ett av deras argument för att påverka politiker att (rent av) förbjuda försäljning av alkohol.
Så poppar den lilla funderingen upp ”Undrar hur man som nykterhetsivrare ser på livet när intag av alkohol är så accepterat att t ex varje dagstidning av betydelse har vinexperter som lyriska ordalag lovordar vinets smak och hur det förhöjer minsta måltid till nya höjder?”.

För att föra den tanken ett steg vidare till – miljön. Snacka om att leva i uppförsbacke – om man är miljöpartist (tänker jag just här) dvs en som ägnar det mesta av sin vakna tid åt att försöka rädda planeten t ex genom att vilja förbjuda alla transporter som sker med hjälp av otäcka saker som bensin och diesel.
Och för tusan – det finns värre saker än så – charterresor med flyg…

Och så ser de alla dessa förföriska bilannonser som med sina lockande ordramsor beskriver den lycka som ”körglädje” och liknande njutningsfulla upplevelser som deras bil erbjuder dig som bilköpare.
Och charterarrangörernas reklam innehåller ”dubbelt elände” dvs bilder på glada resenärer som sitter på sin veranda och tittar ut över den vackra omgivningen – med ett glas vin i handen…

Över till annat.
Läser en intervju med LRF-ordföranden Helena Jonsson, som säger att ”LRF har upptäckt att allmänhetens bild av bönder tillhör det förgångna” – och därför behöver uppdateras – och att bönderna själva har ett viktigt uppdrag i att sprida kunskap.

Där blev jag så ”upprymd” av mina egna tankar att jag måste brygga lite nytt kaffe och lugna ner tankeflödet med en av Madams goda kanelbullar. Väl medveten om att jag har har alldeles för lätt att dras med av mina första ”spontana” sådana
som gärna lätt hamnar i den Vingåkerska lokalpolitiken.

Låt mig få ändra på vad Helena Jonsson säger om ”tillhör det förgångna” genom att anföra att:
”lokalpolitikers bild av sina väljare tillhör det förgångna”
– en personlig uppfattning som huvudsakligen bygger på vad de marknadsför på sina hemsidor och Facebooksidor.
Kanske också en aning från mina kommunfullmäktige-möten
Vingåkers politiker behöver uppdateras!

Mossiga erbjudanden förs fram på ett mossigt sätt (här vill jag framhålla att det är min snälla formulering – påverkad av en viss kanelbulle) som om att de inte tagit till sig att dagens medborgare allt mer börjat förstå att de måste söka alternativa källor för att bättre kunna förstå ”Hur och varför”.
Hur utspritt detta är inom Vingåker vet jag inte – men säkerligen ökande.

Jag, och alla andra, kan numera snabbt googla fram en egen underbyggd ståndpunkt.
Allt medan dagens politiker – på alla plan – fortsätter att strö till intet förpliktigande floskler kring sig.

Idioter, mumlar han bakom mitt vänstra öra, och menar då dagens politiker. Som – milda tanke – kanske beter sig på det sätt för att de har uppfattningen att det är det enda sättet att nå fram till väljarna.
Det händer att jag har jag viss förståelse för den tanken.

Och på tal om idioter – jag själv lägger där gärna till – en del av dagens journalister – inte minst efter att ha läst vad Ann Charlott Altstadt skriver i en krönika i dagens Fokus:
Jag bevittnar fortfarande hur den demokratiskt viktiga uppdraget utförs av journalister som inte skulle kunna känna igen en kritisk fråga om den så kom och bet dem i arslet.”
Och skriver också att – genom att uppdatera sig på annat håll:
”Jag slipper bli helt vanmäktig inför deras oreflekterat mainstreampolitiska och kunskapssvaga världsbild”.

Det sista fick mina funderingar att dra sig en smula åt Vingåker till…

Altstadt igen:
Javisst gör det ont när folk har en annan åsikt, eller som det heter på vardagssvenska: har fel.
Man mår dåligt mest varje dag och vill likt John McEnroe vid varje tveksamt domslut utropa ”Why am I surroended by fools” mot den likgiltiga himlen.

Från ulsans blogg:
I Sverige är det ca 2 % av befolkningen som deltar i någon form av politiska aktiviteter under året. Dessa politiska aktiviteter kan bestå av att skriva en insändare, deltaga i ett politiskt möte, dela ut flygblad eller liknande.
De flesta av oss är inte politiskt aktiva. Vi sitter inte i kommunfullmäktige, landstingsfullmäktige eller riksdagen.
Vi nöjer oss med att gå till valurnorna vart 4:de år.
Vi litar helt oseende på att de som blir valda ska klara av att styra.
Vi bryr oss inte om vilka förutsättningar de har för detta.
Vi låter de okunniga styra över våra huvuden enbart för att själv slippa ta ansvar.

Sverige har ynkliga och okunniga politiker – skriver Lars  Öhman i Västerås.
Jag är emellanåt benägen att hålla med…

Fairtrade – City

Jag tror att du tycker rubrikens ord är fina – att du rent av påverkas till att känna positiva känslor av ordet Fairtrade.
Vem kan vara emot ”reko handel?”
Ingen i Vingåkers KF i alla fall…
Inte många övriga heller kan jag tro – jag känner i skrivande stund bara en. Som jag berättar om lite senare.

I Kuriren kunde i september 2015 läsas följande rader:

Gör Vingåker  till ett Fairtrade City.

Det föreslår VTL i en motion.
Hans Averheim i VTL har signerat motionen om att göra Vingåker till ett Fairtrade city.
VTL vill se att kommunen mer ska engagerar sig för etisk konsumtion och rättvis handel.

Och – visade det sig under 2016 – KF i Vingåker godtog motionen som klubbades igenom.
Vilket jag nu tyder att Vingåkers kommun stolt kan titulera sig som ”En av Sveriges Fairtrade-City kommuner”.

Jag vet att jag upplevde viss förvåning när jag hörde att KF sagt ja till motionens förslag – och undrade lite över vilken drivkraft som (egentligen) låg bakom både motionen som att KF svarade positivt på den.

Frågade mig själv om jag nu trodde att vi Vingåkersbor hädanefter kände att vi stolt kunde gå rakryggade kring i världen  och tänka: ”glo ni bara men här kommer en som bor i en fairtrade-kommun”.
Det trodde jag inte…

Nåväl – för att inte (som min lust pockar på) göra detta inlägg till en ”roman” får du här länkar till två ”blogg-inlägg” från en tuff kvinna som heter Rebecca Weidmo Uvell som har granskat vem/vilka som ligger bakom Fairtrade Svenska AB.
Det tror jag KF i Vingåker glömde.
Läs och se om din stolthet sedan finns kvar…

Fairtrade en del av LO

Regeringen-ger-fairtrade-bidrag-att-paverka-regeringen/

Du – kanske som jag – sedan rent av frågar dig:
”Hur fan har det här gått till?”

Glad för Vingåker…

Sitter som så ofta i favoritfåtöljen och njuter av den bortklingande gårdagen. Gårdagar som oftast innehållit trevliga och bra saker.
Tänker jag – och känner hur behagligt livet – egentligen – är när man bor i Vingåker.

Jag tillbringar många timmar om dagarna med att sitta framför datorn och surfa runt bland nyhetsmedia, alternativa media Fecebook-sidor och bloggar. Om gör man det får man nu för tiden ta del av elände. Massor av elände – som till slut står en upp i halsen – och det händer emellanåt att jag får lust att fly bort.
Till vad vet jag inte riktigt men Sverige av i dag känns allt ovänligare.
Det låter ju som att jag borde sluta surfa – men jag vill ju vara uppdaterad. Och hoppas väl att jag snart ska märka att det förändras till det bättre. Valet 2018 lockar fram tankar.

Men så kommer stunder då jag tänker annorlunda. Mest de dagar då jag varit ute en tur på ”samhället”, som Madame uttrycker det.
Blir glad när jag ser hur fint kommunen sköter gräsklippningen av de allmänna gräsområdena. Blir glad när jag slinker in i det lilla huset mitt emot Outlet för att byta batteri i klockan och en gladlynt man – full av skoj – ger mig 10 minuter av trivsam uppmärksamhet som laddar mina batterier som gör att jag leendes sätter mig i bilen och far vidare till Ica och möts av en kassatjej som fyller på dagens trevligheter.

every day

 Så här om sena kvällen – när jag märker min sinnesstämning – viskar jag till mig själv ”Vad jag är glad över att bo i Vingåker” som låter mig slippa möta något slag av allt det elände jag får ta del av i mitt surfande.

Här finns så många vänliga människor, anständiga politiker och myndigheter och så mycket annat, som ger ett fint samhälle som gör det lätt för mig att stiga upp om morgonen.
Jag höjer mitt vinglas för er alla och tänker för mig själv – tack kompisar…

PS – det finns annat som också gör mig glad. Som när jag läser om människor som vågar ”säga emot”.

Lite får man tåla…

Intressanta rader – som jag känner stark sympati för.
En kvinna vid namn Maj Grefve skriver:

”In absurdum har vi nu prövat hänsynstagandets strategi, och det tycks bara leda till att folk känner sig än mer kränkta. Kanske ligger Sveriges räddning i dess absoluta motpol? Att i yttrandefrihetens namn börja sjunga kränkandets lov? Kränka de uppblåsta och pompösa genom att skratta åt dem.

Kränka de goda genom att framhålla att de är dess motsats.
Sluta visa hänsyn till kretis och pletis känslor.
Helt enkelt, inom ramen för lagen, sätta klackarna där det ömmar som mest och enträget och med emfas möta kränkthetsfasoner med ’Lite får man tåla’.

Denna bevingade inställning som präglade min uppväxt och som gjorde folk av oss. Det var liksom ingen idé att försöka få sjuttiotalets vuxna att riva ner himmel och jord för ett förfluget nedsättande ord från en klasskamrat.

Så leve särbehandlingen, ickehänsynen och det förlösande skrattet!”

Du – jag bryr mig inte ett smack om huruvida du ”känner dig kränkt” när jag skriver – ovanstående instämmer jag till fullo i.
Lite får man tåla – när man besöker en bustidning…

Återigen en röd dag…

Så har återigen en ”röd” dag passerat, som vad jag tycker mig förstå av vad jag läser på ”nätet”, varit fylld av frikostiga löften och lockande framtidsvisioner uttalade av trogna S-företrädare riktade till en allt glesare skara intresserade.
I alla fall i jämförelse med tidigare år…

Om hur 1 maj tidigare har ”firats” i Vingåker har jag inte någon vetskap om men läser med allt mer stigande förvåning vad Klas-Göran Bäck berättar i Kuriren om dagens begivenhet.
Vad som då mest för mig att höja på ögonbrynen är siffran ”60-tal deltagare i demonstrationståget”.
Ännu lite till åker de upp när Bäck skriver att tåget innehöll deltagare från både S och V.

Hm, mumlar jag, och loggar in hos valmyndigheten och tittar på röstsiffrorna för Vingåker vid senaste valet.
S – 2299
V – 202

Om min huvudräkning fortfarande fungerar får jag det till att det år 2014 var så att S och V tillsammans erhöll 2501 röster.
Vilket betyder – om jag är rundar av lite – 2,5 procent av dem gick med i tåget. Ett 40-tal till anslöt vid slottet för att lyssna på huvudtalare Caisa Sävheden Larsson (S) som slog fast att för arbetarrörelsen handlar det om omtanke och rimliga krav.

– Demonstrationstågen den 1 maj är på dekis, i alla fall i Vingåker, sa Clemens, som tittat in för att vi tillsammans skulle kunna njuta det sista av den sköna dagen från våra solstolar och samtidigt smutta på ett glas vitt och småprata om vad som poppade upp i våra funderingar.

– Eller vad säger du själv? Tidigare har alltid en musikkår tågat främst i ledet men inte i dag utan där drog man en skrinda med en högtalare på som skränade kända arbetarsånger.

Jag svarade inte på frågan men kunde väl ana att S-sympatisörerna inte var helt nöjda med den utvecklingen – bakåt – kan man tycka

– Du, sa Clemens, hur tror du man ska tyda det här? Längst framme  i tåget fanns bl a Anneli Bengtsson och två personer till som bar en bred banderoll med orden ”Frihet kräver rättvisa”.
Va fan betyder det tro?

Vi satt plötsligt tysta och försökte komma på hur vi skulle kunna tyda det påståendet. För egen del försökte jag fråga mig själv ”Vilkens slags frihet kräver vilken slags rättvisa?”
Nix – jag förstår inte vad S i Vingåker menar med de slagorden.
Inte Clemens heller visade det sig.
Inte heller blev vi kloka på vems frihet S menar som kräver rättvisa.

Men vi blev i alla fall överens om att det är skönt att det fortfarande finns en frihet att få dricka vitt vin i solen på den egna tomten allt medan man pratar om viktigare saker än 1-majtåg.…